lördag 27 augusti 2016

Hundutställning igen

Kl 04.00 ringde väckarklockan i morse. Helt galet tidigt på en lördag. Vi skulle nämligen på utställning igen.
Det var min tur redan kl 09.00. Så det var bara att kliva upp, packa in det sista i bilen och åka. Matte hämtade upp min dagmatte Elina och så for vi iväg. Efter knappt 1,5 timmes bilresa var vi på plats i Backamo, Ljungkile. Då ska det kammas, borstas, stajlas och tofsas.
Å vissa mattar behöver lugna ner sig medelst djupandning, hmm.
Här vilar jag medan matte håller på att andas och Elina försöker peppa henne.

Både matte och jag skötte oss riktigt bra i ringen och jag (nåväl) ganska på bordet. Men idag gick rosetterna till några andra. Jag fick fin kritik fast det struntar jag i.
Jag bryr mig mest om gott godis. Och det får man när man är på utställning. Vad sägs om falukorv, lammgottis och nåt som heter Agilitygodis.

När jag var klar skulle vi kolla hur det gick för några vänner och bekanta som höll till i andra ringar. 
Det var över 1000 hundar fördelade på 17 ringar som startade idag. 
Det är märkligt hur lite det faktiskt skäller när det är så många hundar och människor precis överallt. Å jag skällde inte heller på någon! 

Men jag blir otroligt trött av hundutställningar. När vi kom till bilen svimmade jag nog igen och vaknade inte förrän vi var hemma. Då orkade jag inte gå ur buren så matte fick lov att bära mig.
Nu ligger jag och vilar och tänker inte gå ut nåt mer idag. Tror jag...

Matte ser rätt trött ut, hon med, där hon sitter i soffan med ett glas vin. Hon går nog inte heller ut nåt mer idag. Tror jag...

Vad firar hon? Tja, kanske att vi är ett "gött team" helt enkelt!

Trötta men nöjda hälsningar från
Ludde & Mari när är kl 18.05 lördag kväll






3 kommentarer:

  1. Man KAN inte få rosifetter VARJE gång 😉
    Nästa gång kanske...
    Ha en trevlig och lat lördagskväll!

    🐾 Kram å puss på trötta nosen ❤

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket. Ha en bra söndag!

    Ludde & Mari

    SvaraRadera
  3. Det gick ju riktigt fint ändå, utan rosetter! Duktig du är som inte skäller, jag hade garanterat låtit nåt förskräckligt, säger matte. Men så har jag aldrig varit på nån utställning heller. Och får leva mitt liv utan rosetter - men dom ÄR allt väldigt fina förstås. Tycker jag också. :)
    Kasper

    SvaraRadera